Frågor och svar om att stoppa blödningen

Om det finns tillgång till handskar är det bäst att använda dem. Ofta finns dock inga handskar tillgängliga. Om du får blod på händerna är risken för smitta mycket låg så länge huden är hel. Blodsmitta överförs främst via slemhinnor (mun, ögon) eller genom sår och skadad hud.

Tvätta därför händerna noggrant med tvål och vatten så snart som möjligt efter att ha hanterat blod och undvik att röra mun och ögon.

Du kan inte bli straffad för att du försöker hjälpa någon även om det skulle bli fel så länge du agerar efter bästa förmåga och inte är grovt vårdslös.

Vid medvetslöshet eller livshotande skador får du hjälpa personen utan att be om samtycke. Samtycke antas när den skadade inte kan uttrycka sin vilja.

Inre blödningar är särskilt farliga eftersom de inte alltid är synliga, men kan snabbt bli livshotande. Du kan inte stoppa en inre blödning själv, men det är viktigt att agera snabbt. Om du misstänker att någon blöder inuti kroppen, till exempel efter ett fall, en trafikolycka eller ett kraftigt slag ska du omedelbart larma 112. Försök hålla personen så stilla som möjligt, eftersom rörelse kan förvärra blödningen. Håll uppsikt över medvetandegrad, andning och puls, och var uppmärksam på tecken som blekhet, kallsvettning, yrsel eller buksmärta.

En person som blöder kraftigt kan förblöda inom några minuter om du inte stoppar blödningen. Risken att du förvärrar skadan är liten.

Innan du börjar hjälpa någon skadad är det viktigt att försäkra dig om att du själv inte riskerar att bli utsatt för fara. Stanna upp, se dig omkring och bedöm om platsen är säker.

Försök därefter att ta reda på vad som har hänt. Om det går, varna den skadade för eventuella faror eller avlägsna dem om det kan göras utan risk. I vissa situationer kan du behöva flytta den skadade till en tryggare plats innan du kan ge hjälp.

Närma dig olycksplatsen endast om det kan ske utan fara för dig själv. Om läget är osäkert eller om du inte kan skapa en säker miljö så larmar du 112. Håll dig sedan på tryggt avstånd och invänta räddningspersonal.

Dra aldrig ut ett föremål från ett sår. Det kan fungera som en ”propp” som delvis stoppar blödningen, och att ta bort det kan orsaka ett okontrollerat blodflöde. I stället:

• packa runt föremålet om det går, eller
• använd direkt tryck runt området, eller
• applicera tourniquet ovanför skadan om det är på en arm eller ett ben.

En blodansamling som snabbt fyller på sig, en pulserande eller kraftigt rinnande blödning är tydliga tecken på att det är akut och potentiellt livshotande.

Titta efter pölar med blod på marken. Hur mycket ser det ut att vara? Hur snabbt fyller de på sig? Har den skadade kläder som är genomblödda av blod eller finns det tidigare satta förband som blöder igenom?

En traumatisk amputation av en arm eller ett ben ska alltid bedömas som en livshotande yttre blödning även om den inte är pågående just då.

En skadad person som förlorat mycket blod blir blek, snabbandad och påverkad i sitt medvetande.

Använd ögon och händer för att hitta blödningen. Om det är uppenbart varifrån det blöder, börja där. Du kan behöva riva upp kläder runt skadan för att bättre bedöma den, innan du börjar trycka.

Om det inte är uppenbart varifrån det blöder, börja leta systematiskt med ögon och händer. Börja från huvudet på den skadade: kontrollera huvud, hals, armar och ben. Tänk på att det kan finnas flera sår.

Ska den göras direkt även om det finns en uppenbar blödning?

Om blödningen är tydlig och synlig behöver du inte göra ett blodsvep initialt utan bör i första hand fokusera på att stoppa blödningen. Ett blodsvep är mer lämplig vid mindre uppenbara skador, som vid stick- eller skottskador, där penetrerande föremål kan vara svåra att se.

Ja, börja utanpå kläderna, men om du får blod på händer eller handskar ska du öppna eller klippa upp kläderna för att se varifrån det blöder.

Fokusera på den blödning som är värst. Du kan inte göra allt samtidigt, så ta hjälp om det finns någon i närheten. Om flera hjälper till, fördela uppgifterna: en trycker, en larmar, en hämtar utrustning.

Den som blöder mest, eller där blodet sprutar i takt med hjärtslag, är mest akut. Prioritera alltid stora, yttre blödningar först.

Behåll trycket och prova att trycka lite hårdare, försök tryck mot något hårt, exempelvis ett ben (skelett). Det kan också hjälpa att använda marken eller golvet som ett “mottryck”.

Om det är ett djupt sår kan du behöva känna dig fram med fingret för att hitta varifrån det blöder och trycka med fingrarna/händerna direkt på blödningskällan.

Tryck så hårt att blödningen slutar. Är du direkt på kärlet krävs mindre kraft, men om det finns mycket vävnad i vägen behövs mer. Tryck gärna mot något hårt (ben, mark, bord) för att få mottryck.

Att du inte får släppa eller minska trycket när blödningen har stoppats. Om du släpper börjar blodet rinna igen och blodets levring måste börja om från början.

Tills professionell hjälp tar över. Om du vet hur man gör ett tryckförband kan du byta till det efter att blödningen stoppats.

För att minska risken att du blir trött, luta dig över med hela din kroppstyngd och tryck med raka armar. Det är viktigt att du orkar behålla trycket mot såret tills ambulansen kommer och säger åt dig att släppa. Du kan också be någon annan trycka ovanpå dina händer.

När blödningen är i ett område där tourniquet inte kan användas (t.ex. ljumskar, armhålor, nacke) och där direkt tryck inte räcker.

Använd helst avsett förbandsmaterial, men i brist på det går det bra med mjuka textilier som inte faller sönder. Materialet behöver inte vara sterilt.

Då måste du börja om. Ta ut allt material, hitta blödningskällan på nytt och packa igen. Att lägga mer förband ovanpå ett misslyckat försök hjälper inte.

För att förhindra att blödningen startar igen innan blodet hunnit levra sig.

Tryckförbandet frigör dina händer så att du kan ägna dig åt andra viktiga insatser eller flytta den skadade på ett säkert sätt. Om du är osäker på hur man lägger tryckförband eller om det verkligen fungerar, är det bättre att fortsätta med manuellt tryck för att säkerställa att blödningen kontrolleras.

Ett tryckförband placeras cirkulärt runt kroppsdelen, direkt över den packade sårhålan. Syftet är att den elastiska lindan ska ersätta det direkta trycket från handen och hålla packningen på plats med tillräckligt tryck för att stoppa blödningen. Det kan vara svårt att avgöra exakt hur hårt förbandet ska sitta, men det ska vara tillräckligt stramt för att bibehålla blödningskontrollen utan att orsaka ytterligare skada.

Kontrollera regelbundet att blod inte sipprar igenom förbandet. Om blod tränger igenom:

• Ta bort allt förbandsmaterial från sårhålan och börja om från början med blödningskontrollen.
• Att lägga på mer förband ovanpå ett genomblött förband är inte tillräckligt eftersom det ursprungliga trycket inte fungerade. Du måste återskapa ett effektivt tryck direkt mot blödningskällan.

Varför inte trä på den som en ögla med remmen kvar i spännet? Den kommer ju färdigpackad.

Det spelar ingen större roll om man trär ur remmen ur spännet eller inte, det viktigaste är att metoden fungerar effektivt i den aktuella situationen och för den person som hjälper till. Att lära sig en metod som fungerar i flest situationer underlättar inlärningen, och att trä ur öglan är ofta den mest funktionella metoden (undantaget är t.ex. tourniquet för en skadad arm där man själv måste trä över sin egen arm). I vissa situationer, som när benet är kraftigt skadat, kan det vara svårt eller onödigt komplicerat att trä en ögla över benet utan att ta ut remmen ur spännet.

Om du tydligt kan se var blödningen sitter ska en tourniquet placeras ungefär en handsbredd ovanför skadan, och aldrig över en led som knät eller armbågen. Om det är svårt att se exakt var blödningen kommer ifrån, om området är kraftigt skadat eller om situationen är stressig och du behöver agera snabbt, sätter du i stället tourniqueten så högt upp på armen eller benet som möjligt, det som ofta kallas “high and tight”.

Tourniqueten är rätt åtdragen när blödningen slutar och ingen puls känns nedanför den. Om blodet fortfarande sipprar, dra åt mer eller sätt en till tourniquet ovanför den första. Det kan göra ont. En korrekt åtdragen tourniquet är ofta smärtsam, och det är normalt.

Leder är rörliga och har ojämn form, vilket gör det svårt att få tillräckligt tryck för att stoppa blodflödet. Dessutom kan trycket orsaka onödig smärta och skada på leden.

Nej, en tourniquet ska inte tas bort av den som ger första hjälpen. När den väl sitter på plats ska den sitta kvar tills sjukvårdspersonal tar över. Att ta bort den kan göra att en livshotande blödning startar igen och personen kan snabbt förlora stora mängder blod. Även om det verkar lugnt eller om personen klagar på smärta ska tourniqueten inte lossas.

Det som händer när man sätter på en tourniquet är att kroppsdelen blir helt utan blodtillförsel och cellerna får inget syre. Detta skadar celler och vävnad och slaggprodukter samlas i kroppsdelen. Blir koncentrationen av dessa produkter hög och tourniqueten släpps utan kontrollerande formen, kan det orsaka andra livshotande tillstånd hos den skadade. Tourniquet användas ofta inom kirurgin när man opererar blodtomt på vissa kroppsdelar och generellt säger man att den kan sitta i ca 2 timmar utan att orsaka permanenta skador på nerver och vävnad.

2‑timmarsgränsen som ofta nämns är en försiktighetsgräns där risken för nerv‑ och vävnadsskador börjar öka, inte en absolut maxgräns. Riktlinjen är anpassat för civil sjukvårdsmiljö med snabb transport

Taktiska sjukvårdsutbildningar som TECC/TCCC, accepterar att en korrekt applicerad tourniquet kan sitta upp till cirka 4 timmar utan hög sannolikhet för permanent skada. Detta är en riktlinje för arbete i en hot-, skade- och resursbegränsad miljö.

Oavsett, så ska en tourniquet aldrig släppas utav annan person än utbildad personal.